torsdag 23 januari 2014
Rymdsondernas historia
Om man vill ha fakta om alla rymdsonder som sänts upp under de dryga 50 år som vi haft rymdfart finns en fantastisk websida att studera. Det är websidan Armchair Astronautics. Jag har gjort reklam för sidan tidigare här i bloggen, men det skadar inte att göra det igen. Rymdentusiasten Olaf Frohn har nu tagit fram "Exploration History version 1.1", som är en kraftigt uppdaterad version av den redan tidigare eminenta rymdsondsdatabasen. Läs mer om uppdateringen HÄR och klicka sedan på sidan för att ta del av all information. Olaf anger att det krävs en webbläsare som stöder html5 för att få sidan att fungera. Det ska fungera med Internet Explorer 11 och Google Chrome (jag har version 32 och det fungerar finfint). Bilden nedan är ett litet urklipp som visar lite av informationen (klicka på bilden för att förstora den).
onsdag 22 januari 2014
Herschelteleskopet har upptäckt vattenånga på dvärgplaneten Ceres
NASA rapporterar att forskare med hjälp av rymdteleskopet Herschel upptäckt att det "sprutar" vatten från dvärgplaneten Ceres. Denna intressanta himlakropp finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Lämpligt nog är en rymdsond, sonden Dawn, just nu på väg mot Ceres för att studera den lite närmare. Ceres är en relativt stor himlakropp, med en diameter på ca 950 kilometer.
Det man upptäckt är att minifontäner med vatten och vattenånga sprutar upp från Ceres yta när den värms upp av solen. Dvärgplaneten tycks ha en yta av is och en tunn atmosfär. Det ska bli intressant att få närbilder från Ceres yta när rymdsonden Dawn så småningom kommer fram. Vi får vänta lite drygt ett år tills detta händer.
Det man upptäckt är att minifontäner med vatten och vattenånga sprutar upp från Ceres yta när den värms upp av solen. Dvärgplaneten tycks ha en yta av is och en tunn atmosfär. Det ska bli intressant att få närbilder från Ceres yta när rymdsonden Dawn så småningom kommer fram. Vi får vänta lite drygt ett år tills detta händer.
Illustration av Ceres bland en massa småasteroider (Bildkälla: NASA)
måndag 20 januari 2014
Rymdsonden Rosetta är nu aktiverad och redo för möte med komet
Rymdsonden Rosetta har idag väckts upp ur sin dvala på färden mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Sonden, som sändes upp redan i början av mars 2004, har varit inaktiv i mer än 2,5 år och idag var det alltså dags att aktivera den. Klockan 11 i förmiddags svensk tid ringde väckarklockan på Rosetta. Klockan 19.19 svensk tid kom signalen, som fångades upp av mottagningsstationen i Goldstone (Mojaveöknen i Kalifonien) samt en station i Canberra, Australien, att Rosetta nu är aktiv. Hurra!! Nu startar slutfärden mot den fyra kilometer långa kometkärnan. Här kommer en kort sammanfattning av rymdsondens uppdrag. Läs Populär Astronomis specialbilaga för mer utförlig information.
När Rosetta närmar sig kometen ska den detaljstuderas. Rosetta går, som första rymdsond någonsin, in i omloppsbana runt kometen. Den ska nämligen leta upp en lämplig landningsplats på kometens skrovliga yta. Faktum är att Rosetta har en liten landare med sig (med namnet Philae). I november 2014 är det tänkt att den ska landa på kometen. Häftigt är det minsta man kan säga om detta! Den stora utmaningen blir att få fäste på kometen. Gravitationen är mycket låg och risken är uppenbar att landaren studsar iväg som en boll som träffar en hård yta. Landaren har därför försetts med ett flertal "harpuner". Låt oss hoppas att den lyckas harpunera kometen.
Det finns mer än 20 olika instrument på Rosetta och Philae. Med hjälp av dessa ska kometens kemiska sammansättning och struktur undersökas. I och med att kometen närmar sig solen alltmer ska man studera hur kometen förändras under färden. I augusti 2015 är kometen som allra närmast solen. Det ska bli spännande att följa detta äventyr. Det här är utan tvekan årets häftigaste rymdsond!
Illustration av Rosetta med landare (Bildkälla: ESA-C. Carreau/ATG medialab)
När Rosetta närmar sig kometen ska den detaljstuderas. Rosetta går, som första rymdsond någonsin, in i omloppsbana runt kometen. Den ska nämligen leta upp en lämplig landningsplats på kometens skrovliga yta. Faktum är att Rosetta har en liten landare med sig (med namnet Philae). I november 2014 är det tänkt att den ska landa på kometen. Häftigt är det minsta man kan säga om detta! Den stora utmaningen blir att få fäste på kometen. Gravitationen är mycket låg och risken är uppenbar att landaren studsar iväg som en boll som träffar en hård yta. Landaren har därför försetts med ett flertal "harpuner". Låt oss hoppas att den lyckas harpunera kometen.
Det finns mer än 20 olika instrument på Rosetta och Philae. Med hjälp av dessa ska kometens kemiska sammansättning och struktur undersökas. I och med att kometen närmar sig solen alltmer ska man studera hur kometen förändras under färden. I augusti 2015 är kometen som allra närmast solen. Det ska bli spännande att följa detta äventyr. Det här är utan tvekan årets häftigaste rymdsond!
torsdag 16 januari 2014
Dagens rymdvideo: Yutu har börjat utforska månen
Det kinesiska månfordonen Yutu har börjat sin utforskning av månen. Den har grävt lite i månmyllan. Det verkar som om både landaren och Yutu fungerar som de ska. Det är tuffa förhållanden i det område där landare och fordon befinner sig. De utsätts för stora temperaturskiftningar mellan natt och dag samt rejäla doser av strålning. Videon nedan är från kinesisk TV och visar bland annat en fin animation.
(Källa: CCTV)
onsdag 15 januari 2014
Finfina svenska astronomibilder
Populär Astronomi har på sin websida valt ut 2013 års tio bästa svenska astronomibilder. Det är fantastiskt fina bilder av solen, månen, norrsken, Vintergatan, galaxer, nebulosor m.m. Vem tog hem förstaplatsen? Jo, Göran Strand - "Astrofotografen". Kolla in bilderna på Populär Astronomi och kolla sedan in Göran Strands websida. Vilka bilder!
söndag 12 januari 2014
Planet eller stjärna?
Astronomerna har hittills kunnat definiera vad som är en stjärna och vad som är en planet, men nu tycks skiljelinjen mellan stjärna och planet bli alltmer diffus. En grupp forskare har under sju års tid studerat ett objekt som kretsar kring en ung stjärna och har kunnat fastställa objektets gravitation, temperatur och t o m sammansättning. Likväl vet man inte om objektet är en stjärna eller en planet. Astrobiology Magazine rapporterar om nyheten på sin websida.
Bilden nedan är tagen med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii. Stjärnans ljus har blockerats (den runda arean i mitten av bilden). Det objekt som man nu diskuterar är markerat med "b" i bilden.
Objektet, som fått namnet ROXs 42Bb, befinner sig 440 ljusår från oss och är nio gånger mer massivt än Jupiter. Det innebär att den är mindre massiv än de "lättaste" stjärnorna, de bruna dvärgstjärnorna. Det borde alltså vara en planet. Det som förbryllar astronomerna är att ROXs 42Bb kretsar kring sin stjärna på ett mycket långt avstånd. Det handlar om så mycket som 30 gånger avståndet mellan Jupiter och solen. Så långt ut borde inte en så stor planet ha kunnat bildas. Åtminstone inte på det sätt som forskare tror att planeter bildas, dvs ur en ackretionsskiva. Fyndet av ROXs 42Bb kan innebära att forskarna behöver se över teorierna om planetbildning. Gränsen mellan stjärnor och planeter blir alltmer flytande. Kanske är det så att en "misslyckad stjärna" under vissa omständigheter istället kan bli en planet.
Bilden nedan är tagen med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii. Stjärnans ljus har blockerats (den runda arean i mitten av bilden). Det objekt som man nu diskuterar är markerat med "b" i bilden.
Objektet, som fått namnet ROXs 42Bb, befinner sig 440 ljusår från oss och är nio gånger mer massivt än Jupiter. Det innebär att den är mindre massiv än de "lättaste" stjärnorna, de bruna dvärgstjärnorna. Det borde alltså vara en planet. Det som förbryllar astronomerna är att ROXs 42Bb kretsar kring sin stjärna på ett mycket långt avstånd. Det handlar om så mycket som 30 gånger avståndet mellan Jupiter och solen. Så långt ut borde inte en så stor planet ha kunnat bildas. Åtminstone inte på det sätt som forskare tror att planeter bildas, dvs ur en ackretionsskiva. Fyndet av ROXs 42Bb kan innebära att forskarna behöver se över teorierna om planetbildning. Gränsen mellan stjärnor och planeter blir alltmer flytande. Kanske är det så att en "misslyckad stjärna" under vissa omständigheter istället kan bli en planet.
lördag 11 januari 2014
En bild som visar alla rymdobservatorier
Olaf Frohn har på sin websida Armchair Astronautics gjort en statusuppdatering vad gäller rymdobservatorier. I denna eleganta bild visar Olaf alla de observatorier som nu är aktiva samt en lista på nya observatorier som sänds upp under de kommande åren. På websidan finns också länkar till mer information om rymdobservatorierna. Klicka på bilden för att förstora den.
Det finns mängder med observatorier som studerar jorden ur olika aspekter. Dom brukar jag inte skriva så värst mycket om här i bloggen utan jag har försöket fokusera på de observatorier som studerar övriga planeter och himlakroppar i vårt solsystem.
Det viktigaste tillskottet i floran av observatorier är förstås ESA:s Gaia, som sändes upp för några veckor sedan. ESA rapporterade häromdagen att Gaia nu placerats vid den s.k L2-punkten ca 1,5 miljoner kilometer från jorden. Det är härifrån som den ska studera Vintergatans stjärnor. Annars kännetecknades 2013 av en hel del tekniska problem för en handfull observatorier, läs min artikel om detta HÄR. Låt oss hoppas att 2014 blir ett mindre problemfyllt år.
(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)
Det finns mängder med observatorier som studerar jorden ur olika aspekter. Dom brukar jag inte skriva så värst mycket om här i bloggen utan jag har försöket fokusera på de observatorier som studerar övriga planeter och himlakroppar i vårt solsystem.
Det viktigaste tillskottet i floran av observatorier är förstås ESA:s Gaia, som sändes upp för några veckor sedan. ESA rapporterade häromdagen att Gaia nu placerats vid den s.k L2-punkten ca 1,5 miljoner kilometer från jorden. Det är härifrån som den ska studera Vintergatans stjärnor. Annars kännetecknades 2013 av en hel del tekniska problem för en handfull observatorier, läs min artikel om detta HÄR. Låt oss hoppas att 2014 blir ett mindre problemfyllt år.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)