Rymdsonden JUNO är på väg mot Jupiter!

Efter några mindre tekniska problem och en uppskjuten start med 52 minuter så är då rymdsonden JUNO på väg mot Jupiter! Atlasraketen lyfte kl 18.26 svensk tid. Kontroll och analys av en eventuell läcka vad gäller heliumsystemet fördröjde starten lite. Så här såg det ut strax innan start. Den vita röken är inte någon läcka utan enbart "avgaser". Fler bilder kommer under kvällen!

Mer detaljerad information om timman innan start finns i min Twitter (se länk till höger).


(Bildkälla: NASA)

Lite mer om vatten på Mars från ESA:s Mars Express

Intensiv dag i rymdsondernas värld idag! Bara minuter kvar till JUNO:s färd mot Jupiter, så kommer ännu mer information om vattenfynd på Mars. Denna gång är det bilder som släppts från ESA:s MARS EXPRESS som visar ett isigt och vattnigt Mars. Bilderna är tagna redan den 17 maj 2010 och visar den norra polarregionen.


(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/esaCP/SEMA4VITPQG_index_0.html

Länkar till andra rymdbloggar

Jag har nu lagt upp lite länkar till andra rymdbloggar som jag gärna läser. Se också "Länkar" där det finns en hel del intressant att läsa. Under länken "Ännu mer information" har jag lagt upp RSS-flöden till en mängd källor.

Klockan 17:34 idag kan det vara dags för JUNO att lyfta

Strax efter klockan halv sex svensk tid kan det vara dags för den kraftfulla Atlasraketen att skicka upp rymdsonden JUNO i rymden. Webtidskriften Spaceflight Now har en tabell som visar det tidsfönster som gäller för uppskjutningen av Juno. Lägg på 6 timmar för att få svensk tid. Som synes är detta tidsfönster ca 1 - 1,5 timme varje dag fram till den 26 augusti.

Se: http://spaceflightnow.com/atlas/av029/launchwindows.html


Raketen står redo (Bildkälla: NASA)

Flytande vatten på Mars?

Rymdsonden MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) har observerat något som tycks vara flytande vatten på planeten Mars. Vatten verkar flyta på planetytan under de varmaste månaderna. Det är ju inte första gången man tror sig hitta vatten på denna planet, men de nya observationerna är mer precisa än tidigare observationer. Tidigare observationer har mestadels handlat om förekomst av fruset vatten, men nu tror man alltså att man funnit flytande vatten. Tydliga säsongsvariationer i utseendet på vissa områden på Marsytan antyder att det faktiskt kan vara fråga om små bäckar med vatten. Dessa bäckar är i så fall mellan en halv meter och fem meter breda och ett par hundra meter långa. Det tycks också röra sig om uppemot 1.000 olika små vattenflöden i enskilda områden på Mars.

Det är som sagt inte första gången man observerar något som liknar vatten. Man skulle önska att något Marsfordon kunde sändas till dessa områden i syfte att försöka bekräfta rymdsondens observationer. Förekomsten av flytande vatten är ju en viktig förutsättning för liv på en planet. Hittar man vatten kan man möjligen hitta enklare livsformer, vilket hade varit en fantastisk upptäckt. Ett flertal rymdsonder är snart på väg mot Mars, både i NASA:s regi och i rysk och kinesisk regi. Låt oss hoppas att någon av dessa så småningom ger oss en mer definitiv bild av tillståndet på denna planet.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/home/hqnews/2011/aug/HQ_11-245_Mars_Water.html

Snart bär det iväg för rymdsonden JUNO mot Jupiter!

Äntligen närmar sig dagen för uppskjutningen av rymdsonden JUNO mot Jupiter. Den kan komma att ske så tidigt som imorgon. Tidsfönstret för uppskjutningen är mellan 5 augusti och 26 augusti och sker med hjälp av en Atlas V-raket. Låt oss hoppas att Juno kommer iväg redan imorgon!



Illustration av Juno kring Jupiter (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Juno är en av de mest intressanta rymdsonderna på länge. Personligen är det för mig också lite speciellt med denna rymdsond. Det var mitt intresse för rymdsonden Galileo som fick mig att börja studera rymdsonder och skriva om dem. Det började med artikeln om rymdsonden Galileo på Wikipedia och fortsatte med den här bloggen. Så Juno ska bli mycket intressant att följa.

Junos uppdrag är att utforska hur den stora gasplaneten Jupiter egentligen skapats samt studera dess struktur, atmosfär och magnetosfär. Mer specifikt innebär detta att:

• utforska vattenhalten i atmosfären, vilket ger kunskap om hur planeten skapats
• mäta atmosfärens sammansättning och temperatur samt studera molnrörelser m.m.
• kartlägga magnetfält och gravitation mer i detalj
• utforska Jupiters magnetosfär nära de båda polerna
• leta efter tecken på en mer fast yta på planeten

Under färden kommer också Jupiters månar och hur Jupiter påverkar dessa att observeras. Rymdsonden kommer fram till Jupiter i juli 2016 och ska kretsa runt planeten i ett års tid, vilket innebär 33 varv runt planeten. Därefter är planen att sända ner rymdsonden mot planetytan där den förstörs. Denna planet som har en större massa än alla andra planeter sammantaget i solsystemet.

Rymdsonden Galileo som under en lång period utforskade Jupiter och dess månar är en av NASA:s mest framgångsrika rymdsondsprojekt genom tiderna. Kanske kan Juno bli ännu ett av de stora rymdsondsprojekten.

Rymdsonden kommer att ha med sig en metallplatta till Galileo Galileis ära. 1600-talsastronomen Galilei upptäckte ju för lite drygt 400 år sedan bl a att de fyra "galileiska" månarna Io, Europa, Ganymedes och Callisto kretsade kring Jupiter, vilket bidrog till att bekräfta Copernicus heliocentriska modell. Plattan är tillverkad av aluminium och är 7x5 centimeter stor samt väger 6 gram. Det är Italian Space Agency som tagit fram plattan.


(Bildkälla: NASA)

Nu väntar vi med spänning på starten av detta fantastiska äventyr!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/juno/main/index.html

Läs också: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2011-240&rn=news.xml&rst=3092

Har månen skapats av två himlakroppar som krockat?

Forskare vid University of California har lagt fram en teori att månen skapats genom en kollision mellan två himlakroppar som båda kretsade runt jorden. Detta anses ha skett för ca 4 miljarder år sedan. Månens olikhet vad gäller "framsida" och "baksida" har länge förundrat forskarna och nu tror man att denna kollision kan vara en förklaring. Den sida av månen som vetter mot oss är relativt låg och platt medan den andra sidan är betydligt mer bergig. Studien som publiceras idag i tidskriften Nature bygger på teorin att jorden kolliderat med en himlakropp av planeten Mars storlek. Vid denna kollision bildades månen, men också en himlakropp med en diameter på 1.200 kilometer som sedan krockade med månen.

Fortfarande återstår mycket faktainsamling för att prova teorin. Enligt forskarna är rymdsonder till månen, eller ännu hellre bemannade rymdfärder dit, det bästa sättet att utforska om teorin kan bekräftas genom mer direkta observationer och genom insamling av materia från månytan. Här kan LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) samt de nya planerade månsonderna ha en viktig uppgift framöver.

Läs mer på: http://www.nature.com/news/2011/110803/full/news.2011.456.html