Sammanfattning från dag 5 på den europeiska planetkonferensen i Frankrike

Här kommer ett inlägg med korta sammanfattningar av det som avhandlats på den stora amerikansk-europeiska planetkonferensen i Nantes, Frankrike. Det bygger på det som Planetary Societys bloggare Emily Lakdawalla skriver på PS blogg. Hon är verkligen extremt flitig vad gäller skrivandet och skriver nästan dagligen långa bloggartiklar. Nedan beskrivs hennes iakttagelser från dag 5, dvs fredagen på planetkonferensen. Hon ska komma med ett referat från dag 4 under nästa vecka. De tidigare inläggen från dag 1-3 här i min blogg kan läsas här:

• Dag 1: Stor konferens i Frankrike om planetforskning och rymdsonder
• Dag 2: Nyheter från dag 2 på den stora planetkonferensen i Frankrike
• Dag 3: Den tredje dagen på planetforskarnas stora konferens i Frankrike

Vad hände då dag 5? Här kommer en sammanfattning i punktform :

• Den stora stormen på Saturnus, som pågick från början av december 2010 till augusti 2011, diskuterades. Det var det första stora åskvädret som rymdsonden CASSINI observerat på det norra halvklotet. Dessa omfattande stormväder är relativt ovanliga och detta var det sjätte registrerade sedan början av 1900-talet (se bild nedan). Cassinis instrument registrerade enorma krafter.
• Rymdsonden MARS EXPRESS har studerat Mars och även Marsmånen Phobos. Månen uppvisar en rad långa skåror, som går parallellt med månytan. Dessa skåror finns rikligt på den ena sidan av Phobos men upphör plötsligt på den andra sidan. En förklaring till skårorna är att det rör sig om s.k sekundära nedslag, dvs att meteorer slagit ner på månens yta som i sin tur brutit loss större stenblock som studsat vidare på Phobos yta och genom nedslag skapar dessa spår i månens yta.
• Rymdsonden ROSETTA studerade asteroiden Lutetia vid en förbiflygning i juli 2010. Lutetia är en stor asteroid med en diameter på lite drygt 100 kilometer. Rymdsonden mätte asteroidens massa betydligt mer exakt än vad som tidigare varit möjligt. Det visar sig att denna himlakropp har en relativt hög densitet vilket antyder en metallisk kärna. De största kratrarna på Lutetia har bildats relativt nyligen, dvs under några av de senaste hundra miljoner åren. Stora kraternedslag borde uppstå med miljarder års mellanrum, men flera asteroider har såpass många stora kratrar att det tycks som nedslagen händer oftare än så. En förklaring kan vara att mängden asteroider mellan 1 och 100 meter i diameter är större än vad man tidigare trott, vilket ökar risken för större nedslag på solsystemets himlakroppar. Rymdsonden WISE rapporterade dock häromdagen att de medelstora asteroiderna tycks vara färre än vad man trott, så kanske finns det många små asteroider, men relativt få medelstora.

Stormväder på Saturnus norra halvklot (Bildkälla: NASA)



Marsmånen Phobos (Bildkälla: ESA)



Asteroiden Lutetia (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003214/

Rymdsond har hittat stor titanfyndighet på månen

Rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) har hittat titan på månen. Det verkat vara ganska stora mängder dessutom av denna värdefulla metall som används i olika legeringar. Kanske läge att starta industriell brytning på månen?


De blåaktiga områdena innehåller titan (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-10-subtly-moon-reveals-titanium-treasure.html

Nästa Marsexpedition, MARS SCIENCE LABORATORY förbereds för fullt

Förberedelserna pågår för fullt inför nästa stora Marsexpedition - NASA:s MARS SCIENCE LABORATORY (MSL) med dess Marsfordon Curiosity, med planerad uppskjutning i slutet av november/början av december i år. NASA har publicerat en bild av Curiosity och av det skal och den värmesköld som ska skydda fordonet.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2011-313&rn=news.xml&rst=3163

Rymdsonden MARS EXPRESS har tagit bilder av en samling relativt nya kratrar på Mars

ESA:s rymdsond MARS EXPRESS har tagit bilder av ett område på Mars, Ares Vallis, som visar en stor samling relativt nya kratrar. Ares Vallis är en kanal som skär genom Marslandskapet. Alla gamla kratrar har sannolikt blivit "bortspolade" av stora mängder vatten i Mars forntid och syns bara som diffusa kraterkanter. Forskarna tror att det för 3,8 miljarder år sedan forsade fram stora mängder vatten i kanalen som därmed omformade landskapet. De gamla kratrarna utsattes för kraftig erosion och fylldes av sediment.

Landskapet har därefter formats av ett flertal meteornedslag och sannolikt av att en lite större asteroid brutits sönder i en mängd mindre delar som perforerat Marsytan. Om ett större fragment slår ner på ytan, så kan det åstadkomma att klippblock skjuts iväg kilometervis som i sin tur skapar s.k "sekundära kratrar". Detta tycks ha hänt på Mars. Man tror att detta område av Mars har drabbats av sådana nedslag under de senaste 20 miljoner åren. I ett astronomiskt perspektiv så är det nästan i nutid.


(Bildkälla: ESA)


(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/esaSC/SEMGJB9U7TG_index_0.html

Makemake - en exotisk dvärgplanet

Just nu sker ganska mycket forskning kring asteroider och dvärgplaneter. Det bästa exemplet på det är rymdsonden DAWN som utforskar asteroiden Vesta och så småningom ska titta lite närmare på dvärgplaneten Ceres. En annan dvärgplanet, Makemake (konstigt namn!), är också föremål för ett flertal studier. Rymdteleskopen HUBBLE, SPITZER och HERSCHEL har tittat på denna himlakropp. Även ett flertal av de större jordbaserade teleskopen har studerat Makemake. Nu har Herschel-teleskopet funnit att denna dvärgplanet, som är en av totalt fem hittills identifierade dvärgplaneter, är extremt isig och att den därmed reflekterar väldigt mycket ljus. Samtidigt har Spitzerteleskopet funnit partier på Makemake som är mycket mörka. Det kan vara så att det är mycket stora temperaturskillnader på denna dvärgplanet.

Makemake är som sagt en av fem hittills observerade dvärgplaneter. Den har en diameter på ca 1500 kilometer, vilket gör den till den tredje största av dvärgplaneterna. Den största är Eris och som tvåa kommer Pluto. Makemake hör till de s.k transneptunska objekten med en omloppsbana runt solen som ligger utanför Neptunus bana. Den upptäcktes så sent som 2005.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://blogs.scientificamerican.com/observations/2011/10/06/hot-and-cold-dwarf-planet-makemake-could-have-extreme-temperatures-side-by-side/

Rymdsonden Venus Express har upptäckt att Venus har ett ozonlager

Det kommer väldigt sällan rapporter från ESA:s rymdsond Venus Express. Lite konstigt med tanke på att de NASA-ledda rymdsonderna var och varannan dag rapporterar om nya fynd. Idag kom dock ESA med lite spännande nyheter. Man har hittat ett ozonlager i Venus atmosfär. Tidigare har man hittat ozonlager endast kring planeten Mars (och jorden förstås). Venus ozonlager är mycket tunt, mellan 1/100-del till 1/1000-del av jordens och dessutom 100 kilometer upp i atmosfären.

Läs mer på: http://www.esa.int/esaCP/SEMU3N9U7TG_index_0.html

Fakta om alla rymdsonder

Jag har uppdaterat texten i fliken "Fakta om rymdsonder" utifrån de observationer som gjorts under året och också kompletterat med fakta om de rymdsonder som skickats upp sedan sommaren. I fliken finns nu också fakta om några europeiska, kinesiska och japanska rymdsonder som har saknats i fliken. Tanken är att det här ska finnas lite bakgrundsfakta om alla de sonder som jag skriver om i själva bloggen.