Rymdsonden CASSINI mäter Saturnusmånen Titans temperatur

Rymdsonden CASSINI flög relativt nära Saturnusmånen Titan i förrgår. Avståndet till månen var endast 3.586 kilometer. Sonden skulle bl a mäta temperaturen i Titanatmosfären och studera månens yta mer detaljerat.


Illustration av förbiflygningen (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/mission/flybys/titan20111213/

NASA:s senaste uppfinning - en kometharpun!

Dom är kreativa på NASA. Nu har man uppfunnit något som kan liknas vid en kometharpun. Tanken är att denna harpun ska skjutas iväg från en rymdsond mot en komet. Harpunen ska, om den träffar rätt, fånga upp lite materia från kometens yta.

Varför då detta? Jo, det är synnerligen svårt att försöka landa på en komet som far fram med hög hastighet och dessutom sprutar ifrån sig is, grus och annat, för rymdsonder, ohälsosamt. Då är det säkrare att plocka upp lite materia med hjälp av denna harpun och sedan flyga därifrån med rymdsonden intakt.

Nu gäller det bara att konstruera en användbar harpun för ändamålet. Utvecklingsarbetet har väl inte hunnit så mycket längre än till designstadiet ännu. Återstår alltså att se om det blir något av det hela.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar "uppsamlingskammaren". Det tycks inte bli så värst stor fångst för harpunen!


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/comet-harpoon.html

Rymdsonden Voyager 1 siktar mot stjärnorna

SpaceDaily har en kul artikel om rymdsonderna VOYAGER 1 och 2 och deras färd ut ur solsystemet och mot stjärnorna. Sedan uppskjutningen 1977 har nu Voyager 1 nått vägs ände (i solsystemet vill säga) och ger sig snart ut i den interstellära rymden. Voyager 2 har inte nått fullt så långt, men är på god väg den också, fast i en helt annan bana än sin systersond.

På sin färd har Voyagersonderna studerat samtliga stora planeter i vårt solsystem och funnit över 20 nya månar. De har observerat Jupitermånen Io:s kraftiga vulkanism, upptäckt Jupiters ringsystem och hur komplext Saturnus ringsystem egentligen är samt gjort mängder med andra spännande upptäckter.

Med en hastighet på över 50.000 kilometer i timmen rusar Voyager 1 nu mot stjärnorna. Det tar hela 296.000 år innan den är "i höjd med" Sirius, den ljusstarkaste stjärnan på himlen. Då ligger ju ändå Sirius ganska nära jorden. Det man kan konstatera är att Universum är stort, väldigt stort.

Voyagersonderna är exempel på väldigt framgångsrika rymdsondsprojekt. Kanske är Voyager 1 historiens bästa rymdsond! En lista över årets bästa rymdsonder kommer före nyår på denna blogg.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/Voyager_spacecraft_that_toured_outer_planets_nearing_solar_system_edge_999.html

Rymdsonden MSL är redan igång med vetenskapliga undersökningar

Rymdsonden MSL (Mars Science Laboratory) sändes upp den 26 november 2011 mot Mars. Det återstår 234 dagar innan den når fram i augusti 2012 och under denna tid kommer ett flertal vetenskapliga undersökningar att göras. En viktig del i undersökningarna handlar om att studera förutsättningar för framtida bemannade rymdfärder till denna planet. Rymdsonden har ett instrument som mäter strålning som kan ha negativ inverkan på astronauter i rymden kring Mars och på själva planetytan. Denna strålning kommer Marsfordonet CURIOSITY att fortsätta mäta när den väl landat på Mars.

Instrumentet som mäter strålningen finns långt inne i själva rymdsonden för att mätningen rättvisande ska indikera hur strålningen skulle påverka en astronaut. Annars är det normala att den här typen av instrument finns på utsidan en rymdsond för att fånga upp så mycket strålning som möjligt. De resultat som man får av undersökningarna är viktig input inför fortsatt planering av bemannade Marsfärder. 

MSL navigerar efter stjärnorna. En stjärnscanner studerar ett antal referensstjärnor och justerar kursen efter dem.


Illustration av MSL på dess färd mot Mars (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/news/msl20111213.html

Ännu en komet som touchar solen

Ganska ofta kommer kometer väldigt nära solen. Det kan röra sig om avstånd på endast några tusen kilometer. Dessa "sungrazing comets" kan då upplösas av solens värme om de är små. De som är lite större kan överleva denna närkontakt. I morse kom kometen C/2011 W3, även kallad Lovejoy efter den australiensiske astronomern Terry Lovejoy som upptäckte att den var i antågande, mycket nära solen. Rymdsonden SOHO fångade detta på bild. Det är den ljusstarkaste sungrazern som SOHO fotograferat. Kolla in länken nedan, där det också finns några "filmer" som visar det hela.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://sohowww.nascom.nasa.gov/pickoftheweek/old/03dec2011/

Nytt nummer av Populär Astronomi, Higgspartikeln och ett par lussebullar

I brevlådan låg nya numret av Populär Astronomi och i nyhetsskörden på nätet en hel del om Higgspartikeln. Det gör inte så mycket att det regnar och blåser. Man kan med gott samvete sitta i soffan och läsa tidning, äta lussebulle och fundera på alla dessa små partiklar som förklarar tillvaron. Indikationer på att man hittat spår av Higgspartikeln är spännande. Läs mer om detta på bl a Populär Astronomis websida.

Ny katalog med exoplaneter i den "beboeliga zonen"

Det finns sedan länge en katalog som listar alla exoplaneter, The Extrasolar Planets Encyklopaedia, men den har nu kompletterats med en katalog som endast registrerar de exoplaneter som finns i den s.k beboeliga zonen och kan vara beboeliga. Det är ett område på ett visst avstånd kring en stjärna där förutsättningar för liv är särskilt goda. Katalogen, The Habitable Exoplanets Catalog, administreras av Planetary Habitability Laboratory, Universitetet i Arecibo, Puerto Rico.

Det är till dags dato endast två exoplaneter som anses kunna vara beboeliga. Dessa är HD 85512 b och Gliese 581 d, där data fullt ut kunnat bekräftas. Det senaste Keplerfyndet Kepler 22 b uppfyller faktiskt inte de uppställda kriterierna som man satt upp. Här saknas dock fortfarande en del viktiga fakta innan man kan uttala sig om denna exoplanet är beboelig eller inte.


(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Siffran under resp planet står för Earth Similarity Index, dvs hur lik jorden en planet bedöms vara. Utöver dessa planeter finns en hop tänkbara beboeliga planeter, se bilden nedan. Planeterna är här rankade efter hur lika jorden de kan tänkas vara och som synes finns ett stort antal planeter som kan vara än mer beboeliga än HD 85512 b och Gliese 581 d, som rankas ganska lågt. Det är fynd som rymdteleskopet Kepler har gjort och där ytterligare studier behövs för att bekräfta huruvida det är beboeliga planeter man hittat.



Läs mer på: http://www.universetoday.com/91641/the-habitable-exoplanets-catalog-is-now-online/

Läs också: http://phl.upr.edu/projects/habitable-exoplanets-catalog